Dan för doppare dan

Redan fredag!
Det känns som om det var 4dagar sen jag satt och skrev att det var tre veckor kvar.. Nu är det 3 DAGAR kvar.
Tiden har gått fort, väldigt fort. Skönt det kanske! Men det känns nästan snopet att åka hem nu. Man har liksom kommit in i en lunk här.
Känner liksom att man kan leva det här livet trots allt :)
Dagen består av förberedelser som att tvätta cyklen, kolla igen skor och dräckt, se så att alla prylar som man behöver finns. Sen kolla så att benen är beredda för en olympisk imorgon.
Vi har varit ute och rullat i dryga timmen redan. Lite senare sen blir det löpning och ett par tusen i poolen(jag har förövrigt lärt mig att ”ett par” betyder två- jag trodde det var mycket mer. HAHA)

Jag vet inte vad jag tror om formen inför imorgon fakstikt.. Med tanken på senaste veckan träning väljer jag att inte ha några förhoppningar/förväntningar- det blir nog bäst så.
Men jag tycker att det ska bli jätte kul att komma ut på banan igen! Och det är ju det viktigaste;)

Annars tycker jag saker och ting är allmänt upp och ner. Humöret på mig och folk runt omkring. Många som vill hem nu tror jag!
Jag känner att jag saknar min fristad i mitt rum fakstikt. Jag brukar inte vara ett fan av att vara ensam. Mne nu känner jag att man behöver det också.

Det är ett ganska späckat schema för mig nästa vecka ialf. Och det är ganska skönt, att ha något att göra. Lite planering och kära återseenden, jag behöver det!:)
Får se om man har missat något på vårat kära Platen-gymnasium. Jag tvivlar.. Jag är mest rädd för att jag ska få reda på saker om folk som jag inte vill veta. Det brukar vara så när jag är bortrest, det händer så kosntiga saker.
Inget exempel som jag tänker nämna här! Men några som läser kanske känner sig träffade?

 Nu är det lunch med tjejerna som gäller- första gången vi käkar lunch ihop på 4veckor.. Konstigt?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.