Jag halkar efter

Jag hade kunnat dra ’tiden går för fort, jag hinner inte med’ eller ’det är mycket nu’.
Men sanningen är att det har varit lite andra prioriteringar senaste veckan.
Först jobbade jag mån, tis och onsdag på Vätternskolan som dansvikarie, som tränare på triathlongymnasiet och så egen träning på det!
Där kan vi snacka om att sova gott om nätterna efter att ha haft full rulle hela dagarna.
I torsdags minns jag knappt vad jag hade för mig. Och fredags hade jag en dag där jag lyxade till det ordentligt med; några timmars träning, besök hos frisören samt fixade naglarna.
Och mitt i allt har jag glömt bort mitt hjärtebarn: bloggen! Vilket är väldigt tråkigt då just skrivandet är något jag tycker är himla roligt. Men det har fallerat lite helt enkelt.
Något som jag fått bra spinn på istället är instagram där ni hittar mig på @anniethoren ..

Men, för att ge detta inlägg lite mer kött på benen så kan jag berätta att…

..Min tempocykeln är kittad!! Och jag har typ förälskat mig i den.
Jag tycker nog egentligen lite för bra om tempo för att det ska vara bra för min olympiska satsning. Jag gillar att trycka tunga växlar och segdra i flera mil.. Jag borde kanske vara mer för att hetsa och när det är full rulle!
Med det sagt så kan jag berätta att det blir en liten kombo-säsong detta året också.
Jag är faktiskt anmäld på två Halv IM, Vansbro och Tjörn- Vilket ska blir HUR KUL SOM HELST!
Embedded image permalink
.. Varit hos Alexandra som sagt och fräschat till håret lite. Har varit inne i en ganska lång tråkperiod där håret varit uppsatt konstant och jag bara haft mjukisbyxor på mig..
Det funkar ett tag men sen känner man sig som man klär sig: Tråkig.
Vilket jag inte är, så förändring i detta fall var ett måste :) Och jag är nöjd!
Embedded image permalink

…Fått tröstpresent av världens bästa Madde!
Jag hänger på Lidingö ett par dagar nu hos Madde och barnen, kom igår och åker imorgon.
Igår var det Hallstahammar triathlon vilket mest kan beskrivas som en dålig dag på jobbet.
Jag gjorde ett stabilt lopp men ett väldigt långsamt sådant. Jag har märkt egentligen på alla tre av säsongens race hittills att jag saknar den rätta knycken! Styrkan finns, men inte riktigt farten.
Vilket betyder att sprint kanske inte är den bästa distansen för mig just nu(vilket knappast är en nyhet då det aldrig varit Min distans)..
Jag åkte inte ifrån Hallsta helt uppgiven eller med skämskudde framför huvudet(vilket jag helt ärligt gjorde förra året) så för mig personligen var ju loppet igår ett steg i rätt riktning.
Hoppas bara att nästa steg jag tar är aningen större.. Bara att jobba vidare!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.