Vad som kan förändra ens liv

Jag har så höga förväntingar på mig själv och folk omkring mig att jag ibland kan glömma bort vad jag fakstikt har och hur bra jag egentligen har det. Det är hemskt att det är så, det är det verkligen. För Jag är en otroligt lottad person.
Jag är alldels för dålig på att vara tacksam. Jag vet att jag är en väldigt öppen människa, jag säger att jag gillar något eller om jag inte gör det. Det kan handla om vad som helst egentligen och jag vet att jag ibland inte är varken den smartaste eller det snällaste av männiksor i mina åsikter. Men jag är ärlig och det är något jag hoppas man kommer längst på. Men jag tycker jag borde bli mycket bättre på att visa min uppskattning för dom runt omkring mig.
Jag lever, enligt mig, det perfekt livet. Jag får göra det jag vill i den mängd jag vill det och jag vet att jag är på väg mot något stort.
Jag har underbara föräldrar och släkt som stöttar mig till 110% samt världens finaste vänner. Men återigen: vet dom att jag tycker det? Jag hoppas ni vet att jag tycker det. För utan er, ingen Annie.
Tanken om att förlora någon av de som står mig närmast är hemsk. Som tur är har jag aldrig behövt gå igenom det- förutom mitt uppbrott i början av dec. Men det var ingen som dog, bara något som tog slut.

Men tänk er en situation. När något bara rasar och ni står där, Helt maktlösa egentligen. Och känner att ni har levt livet utan att uppskatta det som varit bra, det som gjort er lyckliga. Det sjuka är att man knappt ser det: Man vill hela tiden ha mer. Man vill alltid det man inte kan få?

Efter den här veckan har jag bestämt mig. Jag ska vara mer tacksam, vara gladare för det jag har(kanske klippa kreditkortet-man kan inte köpa lycka) och spendera mer tid med de personerna som jag älskar.
Det har inte hänt något med mig, jag mår inte dåligt eller något. Kanske är det alla vurpor på cykeln som fått mig att fatta har jag har det så extremt bra egentligen. Jag vet inte! Men nu ska det bli lite ändring ialf.

Puss

One Response so far.

  1. Jocke W skriver:

    Detta gäller nog oss alla i dagens samhälle. Jag är i alla fall tacksam för att få jobba med duktiga ungdomar som er!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.